Kompetenskarta
En karta för digitala kompetenser , Österrike, Italien och Grekland
AUGUST 2020
Detta araber är licensierat under
Omslag Neil Moralee: https://www.flickr.com/photos/neilmoralee/ |
Kompetenskartan för DISK
Att observera kompetens är en komplex uppgift. Kompetens inkluderar förmågan att prestera och ett sammanhang till den prestationen. Detta gör att observera kompetens, genom att sätta upp ett meningsfullt sammanhang för den och observera den när den händer, eller resultaten av den, mycket utmanande. Digital kompetens har definierats på olika sätt och uppfattats som att den omfattar olika handlingsområden och förståelse. För att bygga denna kompetenskarta följde vi DigComp 2.1 – European Digital Competence Framework for Citizens[1], dess kompetensområden och ett urval av dess kompetensnivåer. Denna referensram gjorde det möjligt för oss att definiera en mängd olika kompetenser av betydelse för digitala invandrare, det vill säga för dem som lever i en allt mer digital värld där de inte växte upp, och att bygga ett instrument dedikerat till att observera dem.
Förhållningssätt till ämnet
En sådan direkt observation av kompetens var inget möjligt att sätta upp i detta skede av projektet, särskilt som vi ville observera tillräckligt många personer – så att vi kunde få en nyanserad karta vad gäller kompetenser. Därför valde vi att observera uppfattningen om kompetens, listade 27 olika åtgärder, ger konkreta exempel på vardagliga uppgifter och åtgärder som involverar digital kompetens inom ett av de fem områden som ingår i ramverket (lista över områden):
1 – informations- och datakompetens;
2 – kommunikation och samarbete;
3 – skapande av innehåll;
4 – säkerhet; och
5 – problemlösning.
För var och en av de 27 aktiviteterna svarade deltagarna, baserat på sina erfarenheter, om de trodde att de kunde utföra dem, och om de var säkra, kunde de utföra dem. Vi gav 4 möjliga svar, som var och en representerar olika kunskapsnivåer:
nivå 0 eller ingen kompetens när folk förstod att de inte kunde göra det alls;
nivå 1 eller grundnivå när respondenterna trodde att de kunde göra det med stöd och/eller vägledning;
nivå 2 eller mellannivå för de aktiviteter som respondenterna anser sig kunna göra på egen hand, och en nivå 3 eller avancerad nivå för dessa aktiviteter förstod deltagarna att de kunde förklara för andra och hjälpa dem att slutföra.
Under första kvartalet 2020 samlade vi in svar från 165 personer från tre olika länder – Österrike (N = 58), Italien (N = 74) och Grekland (N = 33) – från olika åldersgrupper (16 till 35 år gamla N) = 30; 36 till 55 år gamla N = 70; och 56 eller mer N = 59).
Interaktiv Mindmap
Vi började med att titta närmare på respektive kompetensområde. Detta gör att vi kan överväga hur upplevda kompetenser varierar inom de olika områdena-
1. Kompetensområdesprofiler
När det gäller kompetensområde 2: kommunikation och samverkan (se figur 2) finner deltagarna sig mer kapabla att interagera [2.1] och dela olika medier [2.2] med andra med hjälp av digital teknik och digitala identiteter [2.6]. Upplevd kompetens sjunker för att identifiera författarskap och upphovsrätt [2.5] och för digitala former av medborgarskapsengagemang [2.3]
Kompetensområde 3: skapande av digitalt innehåll (se figur 3) har en överlag högre andel personer utan kompetens eller grundläggande kunskapsnivåer. Den upplevda kompetensen är hög för att utveckla innehåll [3.1] (t.ex. använda en dator för att skriva eller en smartphone för att ta bilder) men mycket lägre för att integrera och omarbeta det [3.2] eller för att förstå och kontrollera upphovsrättslicenser och de användningar de tillåter [3.3].
Kompetensområde 4: säkerhet (se figur 4) är återigen ett område där den totala upplevda kompetensen inte är lika hög. Resultaten återspeglar osäkerheten hos flera deltagare när det gäller deras kompetens att till exempel utvärdera trovärdigheten hos webbplatser och appar och därför skydda deras enheter [4.1] eller att hålla deras personuppgifter säkra och privata [4.2] till exempel i samband med användning online bank eller lämna in skattedeklarationer online..
När det gäller kompetensområde 5: problemlösning (se figur 5) fokuserade vi på frågor om att lösa vissa tekniska problem [5.1] som till exempel innebär att få en utrustning att fungera igen efter att den fryser och identifiera tekniska svar på behov [5.2] som att installera och avinstallera programvara eller appar. Kompetensnivåerna är inte alltid särskilt höga för dessa kompetenser, vilket signalerar behovet av att främja problemlösningsförmåga med digital utrustning.
Sammantaget kan vi också observera att deltagarna rapporterar högre kompetensnivåer inom område 1 – information och datakompetens – vilket innebär att de känner sig säkra (medelvärden är högre än 2 vilket indikerar förmågan att utföra uppgiften självständigt) om sin förmåga att söka, utvärdera och hantera data och information; och 5 – problemlösning – när det gäller aktiviteter som att få utrustning att fungera, slå på och av, installera och avinstallera appar. Lägre kompetensnivåer hittades för område 3 – skapande av digitalt innehåll och område 4 – säkerhet (medelvärden är lägre än 2 vilket indikerar att deltagarna känner att de behöver stöd från andra för att utföra uppgiften). Detta understryker vikten av att främja kompetenser kopplade till att förstå hur man utarbetar och integrerar digitalt innehåll, upphovsrättsinformation eller hur man håller data säker och ser till att de undviker bedrägerier och misstag i uppgifter som onlinebank eller skattedeklaration online. En mer detaljerad titt på kompetensområdesprofilerna är också informativ om vilka kompetenser som kan vara mer i behov av utbildning
Kompetensområden är starkt och statistiskt signifikant korrelerade med varandra (alla korrelationer är statistiskt signifikanta och Pearsons r-värden varierar mellan r = .703 och r = .810). Sålunda rapporterar personer som rapporterar högre nivåer av upplevd kompetens inom ett område mycket sannolikt att rapportera högre nivåer av upplevd kompetens inom andra områden. De är också starkt och statistiskt signifikant korrelerade med de rapporterade nivåerna av förtrogenhet med digital utrustning som datorn, smartphonen eller surfplattan (alla korrelationer är statistiskt signifikanta och Pearsons r-värden varierar mellan r = .432 och r = . 596). Detta stödjer ytterligare vår övertygelse om vikten av att skapa sammanhang för att bekanta människor med digital utrustning och samtidigt främja kompetensen att använda den. Vi förväntar oss att DISK-moduler bidrar till detta.
2. Åldersgrupper och deras olika kompetensprofiler
Äldre människor är inte nödvändigtvis människor som inte hade möjligheter att engagera sig i och behärska digital teknik – många av dem som var mycket aktivt engagerade i att skapa och utveckla dem skulle falla i den åldersgruppen – men för vissa, troligen en majoritet av dem, möjligheterna var knappa och kom senare i livet, vilket gjorde det svårare för dem att bygga upp den kompetens som krävs för att använda dessa tekniker bättre och mer självsäkert. De, som andra som inte hade dessa möjligheter, tvingas resa av digitaliseringsvågen till den skapade världen.
Därefter kommer vi att titta på hur skillnader mellan åldersgrupper ytterligare kan informera oss om vad dessa utbildningssammanhang bör fokusera på och vad vi ska tänka på.
Det finns en synlig klyfta i den upplevda kompetensen hos människor i olika åldersgrupper. Dessa skillnader är inte bara synliga, utan vi fann dem också vara systematiska – skillnaderna mellan grupperna är statistiskt signifikanta i alla fall förutom skillnaderna mellan åldersgrupp 1 (ålder 16-35) och åldersgrupp 2 (ålder 36-55 år) ). ) inom kompetensområde 4 och mellan åldersgrupp 2 (36-55 år) och åldersgrupp 3 (ålder 56 eller äldre) inom kompetensområde 5 – och ofta uttalade – beräknade effektstorlekar var ofta höga (Cohens d > 0,8) , särskilt för skillnaderna mellan åldersgrupp 1 (16-35 år) och åldersgrupp 3 (ålder 56 eller äldre). Det är också viktigt att notera att, eftersom skalan representerar kompetensnivåerna, för äldre grupper kompetensområde 3 – innehållsskapande -, kompetensområde 4 – säkerhet – och även (om än i mindre utsträckning) kompetensområde 2 – kommunikation och samarbete – är områden där upplevd kompetens är under 2, under medelnivå, vilket gör att dessa vuxna ofta inte kan uppfatta sig som kompetenta inom dessa områden för att använda digital teknik på egen hand..
Till sist ett ord om utrustning. Som grafen tydligt visar oss, är förtrogenhet med smartphones lägre bland äldre åldersgrupper (de mellan 36 och 55 och de 56 eller mer). Jämfört med den yngre gruppen har de systematiskt lägre förtrogenhet med smartphones (det finns en statistiskt signifikant effekt), och effekten är uttalad (Cohens d effektstorleksindikator d > .80). Smartphones är en av de senaste digitala teknikerna som tar en framträdande roll i vår vardag. På lite, över tio år, blev smartphones ett allmänt förekommande objekt, centralt i våra liv och för att koppla oss till världen. Dessa resultat bekräftar behovet av att fokusera på att förse äldre vuxna med innehåll som hjälper vuxna och äldre vuxna användare att med tillförsikt dra fördel av denna utrustning i sina liv.
Bilagor
DISK Digital Competence Questionnaire
DISK Digital kompetensenkät
Svarsalternativ:
a) Jag kan inte göra det alls;
b) Jag kan göra det med stöd och/eller vägledning;
c) Jag kan göra det på egen hand;
d) Jag kan förklara för andra hur man gör och hjälpa dem
Objekt:
Jag kan söka på nätet och hitta specifik information som till exempel jobberbjudanden. [1.1] 3